EVERYONE DESERVES TO SPARKLE
Men en sak jag ändå tänkt på är nog ändå hur mycket snack det är om just bara att stå för sig själv, att vara stolt och att bara må allmänt bra för att man kan. För det är fasen inte något vi gör det all the time. Sure, ibland går jag ut och känner mig som värsta grymma tjejen och har fjärilar i magen för hela livets skull. Men inte alltid, inte varje dag och inte hela tiden.
Ibland har jag mornar då jag inte vill kliva upp ur sängen. Ibland har jag kvällar då jag känner mig som den ensammaste människan på jorden, och ibland har jag hela dagar som jag mår bara allmänt åt skogen. Och jag kan inte vara den enda av alla världens ladies som har det så, till och med ni som skriver pepptalket som jag själv läser måste ha sådana dagar. Och det är precis det jag menar, varför får vi aldrig läsa om era skitdagar, och varför är det så fel att stå för att man mår dåligt? Jag har inte dålig självkänsla, jag kan mina gränser och vet när enough is enough liksom. Men ibland går jag ut och vill gå under jorden för att jag känner mig så ful, ibland vill jag rulla in under en sten och bara ruttna bort för att jag inte står ut med mig själv och ibland vill jag ingenting alls, för att jag inte orkar någonting mer i hela världen. Jag kan grina i timmar, ha mascaran ner till naveln liksom, ifrågasätta hur mycket snor som faktiskt får plats i min näsa, och vara sådär otroligt oglamorös som man aldrig riktigt berättar för någon att man ens kan vara. Och sen som topp på det ifrågasätta hur någon ens kan stå ut med mig då när jag ser ut som ett nerknarkat emo med 24 svåra år på nacken (Och då är jag ändå bara 16 år så ni förstår ju hur illa det är). Det är inte snyggt, inte något jag vill vara stolt över, och just då så innebär det kanske inte någon bra självkänsla heller men visst kan jag stå för det. Ibland suger allting, ibland är livet ett redigt jäkla helvete och något som jag är helt redo på att give up vilken nanosekund som helst. Men jag står för det ändå. Jag står för det. Därför att jag vet att jag kan ta mig därifrån.
Jag menar inte att allt pepptalk om hur grymma vi tjejer kan vara är dåligt. Jag menar bara att ingen går runt och känner sig sådär grym och kickass dag ut och dag in. Två steg fram blir ett tillbaka och alla, varenda en av alla sex miljarder själar därute mår dåligt någon dag. Ska man göra allt med känsla så kan lika gärna de dagarna då allt är skit räknas in. Det är så lätt att tro att hjärtat bara är till för kärlek, men det är därinne alla andra känslor också ska bo, så må dåligt by heart liksom. Live it out bra som bad. Klarar ni det så snackar vi självkänsla, något att vara stolt över och bara allmän strenght som varenda tjej är värd att ha. Och jag VET att ni har det! KRAM
A M A N D R A - by heart
Bra skrivet! Självklart har alla skitdagar, men dessa pepptalk skriver man just när man har skitdagar och känner att man vill komma därifrån. Mina mascaranedtillnavelndagar slutar alltid med att jag kommer fram till att jag nog måste rädda världen lite. Hjälpa tjejer som har det så, och därför skriver jag pepptalket, och talar om att jag är grym och att alla andra är grymma. Oftast mår man ju dåligt över utseende, är det inte utseende så är det kärlek på ett eller annat vis. Vänskap, pojkar eller familjeproblem. Det är då det är viktigt att komma fram till att man är en skön brud som är värd bättre, och därför skriver man pepptalken.
Så pepptalken är ju liksom gjorda för att man ska peppas ur de dagarna, och det är nog oftast de dagarna de skrivs!
Du skriver så jävla bra texter, fan ta dig vad avundsjuk jag blir människa! Du är GRYM, GRYM, GRYM. Och det är så jävla sant, så bra skrivit. Alla creed till dig!