PACMANDISKO
Woho har ni sett hur google ser ut idag? PACMAN!
När jag var liten så trodde jag att bakterier såg ut som pacmans, och man har ju bakterier
i magen så varenda gång jag hade hicka så trodde jag att mina små pacmans därinne hade disko!
Summmeeeeeeeeer
Hej ni. Flera frågade om det är möjligt att göra förinställda inlägg på blogg.se. Nej, det går inte. Men jag gör i ordning mina inlägg innan ibland, och sparar i utkastet. Sedan kan jag från min mobil publicera dem. På så sätt behöver jag inte ha en dator för att uppdatera här. :)
You got me good
Ni är världens bästa läsare ni, woho. Hade en nanosekund över så jag fixar lite förinställda inlägg åt er, helt tyst kan det ju inte bli på så länge! KRAM
Att det kan göra så ont att tycka om.
Hello. Mitt liv är huxflux hela tiden just nu känns det som. Enda dagen är det strålande och nästa hade jag helst hittat en sten att krypa in under. Därav min rätt värdelösa upping här. Jag skyller också på att jag har väääldigt mycket att göra. Jag håller på att plugga på det sista i skolan nu, hade precis avslutning + genrep och hela köret med dansen, övningsdagar inför sommarjobbet (som för övrigt är här på Ica där jag bor), och så har jag haft en grym jäkla worry inför gymnasievalen. Jag har valt NTI i stockholm, inriktning grafisk kommunikation. Det känns helt rätt och jag ligger bra till med poängen. Det enda som stör mig är att det finns 24 reserver på den linjen och mitt liv hade känts rätt misslyckat om jag stod bland någon av dem. Det här känns som att det är det enda just nu som jag är riiikigt säker på. Det får inte gå fel! Imorgon åker jag iväg med familjen över kristi himmelfärd, och jag kommer inte hem förens på söndag. Jag känner mig inte det minsta taggad då trots ledigheten skolböckerna ändå kommer få följa med. Men vi hörs om några dagar hörni! Ha det bra, ni är bäst
I'm falling apart, I'm barely breathing. With a broken heart that is still beating
Var det tur tror du? Att vi sprang på varandra och visade sig vara nästan exakt likadana. Att vi delade ett halvt ögonblick som ledde till en hel historia. Var det tur det? Att du passade mig som min andra halva och jag som din. Att vi kompletterade varandra. Att allt jag inte klarade, klarade du. Och tvärtom. Var det tur? Att allt blev vårt istället för ditt eller mitt. Att han och hon blev dem, att du och jag blev vi. Var det tur?
För jag tror inte att det var det. Idag känns det inte som tur. Tur hade det kanske varit om vi aldrig sprungit på varandra, om vi aldrig delat ett ögonblick, aldrig blivit en historia. Tur hade det kanske varit om vi aldrig blivt dem och oss, om vi aldrig delat någonting alls. Tur hade det varit om vi idag inte var så trasiga, om våra själar aldrig mötts och upptäckt att de var varandras mate. Tur hade det varit om vi hade sluppit undan varandra, sluppit bli kära. Då hade vi gått härifrån nu, som vem som helst som aldrig varit kär. Som vem som helst som aldrig hade fått hjärtat krossat. Och vi kunde sagt att vi hade haft turen, turen att aldrig fått hjärtat av på mitten.
Who are we to play with hearts and throw away it all?
Who are we to be emotional
Who are we to play with hearts and throw away it all
Who are we to turn eachothers heads
Who are we to find ourselves in other peoples beds
Oh I don't like the way I never listen to myself
I feel like I'm on fire and I'm trying to cry for help
Oh I don't think you know me much at all
At all
Nothing to do. Nowhere to go.
Haha igår körde vi på årets första grillkväll! Engångsgrill, pinnar och marcshmallows för hela slanten. Femtioelva ljus, sockor och så lite filtar blev det också. Supermysigt!
You hide behind your words
HEEEJ. Allt najs? Hope so! Med mig är det prima, det är ju friday. Har varit busy med lite av allt hela veckan så ursäkta för uppdateringen. Jag har knatat runt och varit sketasur på allt nu i ett antal dagar och det har ju sina anledningar, men nu är det så gott som gone och det är allt det där som gör mig sketasur också om några månader. Sorligt i sig men lite bra ändå. Förutom det har jag skrivit en krönika till svenskan, det var riktigt kewl faktiskt. Tyckte jag som inte kan skriva krönikor liksom. Nä men faktiskt, man lär sig något nytt varje dag. Annars så har jag umgåtts med elin the beaver och vi har bakat världens goaste men framförallt snyggaste jäkla muffins! Vi skulle bjuda franskafolket på fika så det blev en såndär tre timmars spontanbakningskväll. Alltid kul. Jag har också lärt mig en dökool thingy i photoshop, värsta rainboooowen liksom, höhö. Om ni undrar över bilden så togs den inte vid ett av mina seriösaste tillfällen. Fast jag har börjat undra om jag någonsin har några sådana. Seriösa moments alltså. Jag tror inte det. Jaja, nu ska jag leta rätt på lite food. Puss
Dancing with tears in my eyes
Mamma kom hem från NY today, höhö. Allt på bilden är inte mitt men ändå, de är gött med lite nya stuffs.
if you're not living on the edge, you're taking up too much room
Perhaps our eyes need to be worked by our tears once in a while,
- so that we can see life with e clearer wiew again.
CARE IF YOU DARE
Haha fyfasen. Snyggare har vi sett.
Tjenis. Det är ju nästan pinsamt vad jag uppdaterat dåligt här de senaste dagarna. Men innan det tycker jag att jag leverade rätt mycket bilder så det kanske jämnar ut sig i längden. Annars då? Jag har spenderat de sista dagarna på lovet på inte så mycket alls och idag satt jag i Upplandsväsby ett antal timmar och drack gratiscola. Fråga mig inte vad jag gjorde där. Igår satt jag och återupplivade gamla minnen genom att spela crash bandicoot. Och sedan när det dag var dags för lite dator så började virusprogrammet waina om att det inte fungerade så jag vågade inte annat än stänga av skiten. Jag och mina 15 hjärnceller har ju redan lyckas få spionprogram och trojaner twice i år. Och jag tror nog inte att min datanisse till pappa skulle ha någon större lust att laga datorn en tredje gång. Nu kom jag hem för ett litet tag sen och strax ska vi sätta upp lite hyllor och stuff på väggen i mitt rum, när jag ändå var i upplandsväsby så tog vi en tur till Ikea barkarby. Yes, det är great. vi hörs folk. Puss
What will happen when everything isn't enough anymore?
Det är som att jag är rädd för att vara hel. Rädd för att låta mig själv känna mig komplett. Det är som att tanken på att hitta den där någon som jag tycker fattas skrämmer mig mer än tanken att faktiskt aldrig hitta någon alls. Varför kan jag fråga mig själv tusen gånger om och svaret är antagligen att jag inte vill ha allting. Jag vill inte ha allting när det finns så många som inte har någonting. Jag vill inte ha alla när det finns så många som inte har någon. Jag vill inte ha den där extra personen i mitt liv som jag tror skulle fylla det där tomrummet som finns ibland, när det finns så många som inte har någon alls. Så många som inte bara har ett litet tomrum i hjärtat utan som också har ett tomrum i livet. Jag är rädd för att om jag får den där sista personen som jag anser saknas, så har jag för mycket. Jag har för många. Och då måste någon försvinna.
Jag har så lätt för att älska människor, så lätt för att tycka om någon av hela hjärtat och dessutom att låta någon bli en del utav mitt hjärta. Och det känns som att om någon då skulle försvinna, så skulle de försvinna med en del av mitt hjärta. De skulle försvinna med en del av mig. Och jag skulle inte klara av det.
Det är en risk att låta andra människor ta en sådan stor del i sitt liv. Och det är att ta en chans när man låter sig själv älska en annan människa. Och ibland känns det som att ta ännu en chans är för stort, för mycket. Jag kanske inte har mer plats i mitt hjärta för en till, jag kanske inte har råd att älska en person till så mycket att jag låter en del av mitt liv bero på den personen. Jag kanske inte har råd att använda den där lilla biten av mitt hjärta där det fortfarande finns så mycket kärlek kvar. För att om jag gör det, om jag låter någon ta plats där. Så kanske jag förlorar den där sista biten som är mig själv. Jag kanske låter så många andra människor få ta plats i mitt hjärta att jag själv inte får plats där.
Down my head turns, but in heart fire burns.
En till oldie när jag ändå håller på. Nu är sista chansen ni, rösta här och jag skulle bli grymt happy. Puss på er!
Smart has the stories, stupid has the plans.
Här är min hund. Hobbe heter han. Och den här bilden tog jag på honom första gången jag träffade honom...
Ibland är han helt normal. Som en vanlig hund ni vet.
Men de allra flesta gångerna ser han ut ungefär så här. Skitsnygg
I run away from you sometimes because I want to know if you would follow.
Hello dudes. W O W vad ni var många idag, och W O W vad jag var dålig på att blogga idag. Förlåtförlåt och kewl att ni har hittat hit! Jag har varit rätt busy hela dagen med att dansa och fira påsk. Idag har jag även känt mig riktigt smart, ni vet sådär man gör när man får reflektera över läget i dagens samhälle och globaliseringen och blablabla. Nä ni kanske inte vet och det gör inte jag heller, men just den där stunden då jag kände mig sådär grymt smart så visste jag. Och det är ju inte ofta jag känner mig smart. Fast igår kände jag mig ju också smart, fick ett fint litet mvg på en elektrokemiuppgift jag gjorde. Dönajs. Jaja. Nu ska jag kolla slutet på pirates och dregla över hur snygg Depp är. Eheh. Kramkram
This is not a shoe.
GE MIG! Alltså på riktigt, nu. Namnamnam. Får jag dem så behöver jag aldrig köpa skor igen. Någonsin. Komsikomsi
Heart skipped a beat.
Det känns ju som att jag ska spendera mitt lov på att dansa överdrivet mycket, sova en hel himla massa, träffa förträffligt folk och äta för mycket godis. Det känns ju som att jag ska spendera mitt lov på att lyssna på musik turned up loud, knäppa kort tills jag får ont i fingrarna och slösa bort way to mycket tid i soffan. Ohja, det känns ju som att mitt lov kommer att bli sådär grymt jäkla bra!
Glöm inte att rösta här!
Sometimes, the hardest thing and the right thing is the same.
Var precis och åt upp alla isbjörnar i våran Baked Alaska B&J som stod i frysen. Höhöhö
Just dance bad romance now just copy poker face
Alltså förlåt men kolla på min fot. HAHAHA. jäkla lillefot liksom.
Okejokej, jag SKA gå och lägga mig. Höhöhöhöh