So please, please, please, let me get what I want this time.




500 days of summer


Och jag vägrar att lyssna på Fanfanfan, för det skulle fan inte varit du.



Hetsåt precis ett paket salta pinnar, insåg att jag fortfarande inte kan tackla livet efter klockan tolv på natten, kom på att jag inte ens gillar salta pinnar,
kände för att gråta, men sen kände jag för att inte gråta. Jag är så jävla trött på att ha ont för dig. För du är så jävla inte värd det.
Någon sa att man tar sig vidare genom att ta små små babysteps, ett i taget. Och det gör man. Du är hundra mil bort nu. Jävla as.

Nu har jag bokat in te-dejt med Amos, fått höra att någon blir glad av att se mig när jag är glad, och lärt mig att jag måste sluta lägga energi på människor jag inte kan hantera. Det är bra. Jag är glad.


You make it easy.



Har haft finaste kvällen med Elin. Tepimplande i min soffa, snack om livet och hela faderullan. All min kärlek till mina vänner idag. ♥
Hängde med Isa 'til late igår, bokade en resa till Romme, och börjar jobba imorgon. Har inte så mer mycket säga, är glad.

I just lie to get to your apartment.


Jag är lucy in the sky jag är högt över molnen



Toodiloo. Och jaha, vart tog den här dagen vägen då? Klockan är snart tre och jag har inte gjort mer än att pimpla alldeles för mycket kaffe och pillat mig i naveln. Gjorde en kraftansträngning nyss och släpade mig till duschen, sen satte jag på body lotion på hela kroppen så nu är jag len som en baby och luktar gott som satan. Men det är pretty much it. Ikväll vankas middag med tjejerna så jag måste gräva fram något anständigt att ha på mig ur garderoben. Vilket känns mighty, själva klädgrejen alltså. Måste börja med att kliva upp ur sängen. Snart..

Light travels faster faster than sound. This is why some people appear bright until they speak.



Har inte orkat släpa mitt ass någonstans än, tror inte det blir av heller. Är trött som en sten och planerar att ha en filmkväll med mig
själv ikväll. Michelle skänkte ett gäng filmer till mig så har bland annat Dinner for Schmucks och Dude where's my car? att titta på.
Mamma kom hem med cola nyss också. Livet på en pinne.

Vakna i en främlings säng, säga gud vad du var söt när du var barn.



Hej vänner. Körde precis karaoke med en sked till kärlek vid sista ögonkastet , Och OH damn vad grym jag var! Och med det sagt förstår ni vilken nivå man ligger på idag. Är sliten som satan och längtar efter min säng. Hade en hektiskt skoldag med rätt mycket att göra men jag fixade det mesta så nu är jag all free i en vecka. Känns för jevla skönt. Efter skolan tog jag en fika med Isa och surrade i en timme eller så. Hon är så bra isa, hon kommer alltid vara den jag ringer först när jag halvt har dött inombords eller är så glad att jag kan springa sjutton varv runt jorden. Love to you vännen! Men hur som helst, jag har landat hemma nu och planerar att ta en fashionabel powernap innan jag går och bygger ihop något ätbart till middag. Får se vart man hamnar ikväll, planerna lutar lite hängande på bortaplan. Det visar sig helt enkelt, puss på er!

LET IT BE.


Såhär ser jag och Elin ut utan smink.

Dom säger att dom bästa är tagna men dom ljuger för vi finns ju kvar.



Two things

ETT: Kanske inte låter som en så speciell dag idag men just nu har jag så himla mycket love så att det räcker och blir över till hela världen. Har värdens grymmaste människor i min närhet som orkar med mig när jag knappt gör det själv. Förundras varenda gång. Ni är bäst.

OCH TVÅ: Om jag klarar matteprovet imorgon är jag gud.

I'm all messed up, I'm so out of line.



Hmm. När jag skrev mitt CV till min praktikplats förut så var det många som påpekade att jag absolut borde skriva ner min bloggadress där. Och hela grejen med ett CV är ju att man ska presentera sina bättre sidor, ingen är perfekt men det man är lite extra bra på kan man ju liksom försöka nämna sådär. Och det gör mig lite orolig då att folk ska klicka in här efter att de läst mitt CV och tänka typ - "oh my, anställa henne?! Hon måste ju vara mentalt jävla misshandlad. Aldrig i livet!"... Eftersom att jag är way mycket bättre på att nämna det jag är dålig på än på det jag är bra på. Det vill säga att egenskaper som att jag håller på att få en hjärnblödning så fort något är stressigt, eller att jag får grova vredesutbrott så fort jag är hungrig, kanske inte är så fantasiskt bra att skriva om. See my point?

Men grejen är, att jag inte alltid är så. Jag är inte alltid ett vandrande känslomässigt vrak som inte klarar en vecka utan ett breakdown. Och jag är inte alltid så brutalt ledsen och dålig på livet som det ofta låter att jag är. Det är bara det att vintern käkar upp hela min soul därför att det alltid är kallt och alltid mörkt, vilket gör allting så svinigt jobbigt. Livet är ett jävla krig mot mig själv och ibland vill jag mest försvinna. Och så brukar det vara ända tills jag inser att det är vinterdeppen som ska försvinna och inte jag. Och sen brukar jag liksom bli lite bättre på livet igen. Lite mer glad och lite mindre labil.
Så vad ska man säga egentligen, jag skrev ner min bloggadress där. Och om någon nu läser här, så feel free att kryssa sidan med en gång, men om typ en månad kommer jag att vara så jävla awesome att ni knappt kan förstå det. Och då kommer ni missa det.

Does she love you better than I can?


Oh damn, bildkvaliteten på denna är ju beundransvärd.

Sha sha. Kämpade för kung och fosterland för att ta mig hem idag, satan vad kallt det är ute. Kommer ihåg när jag tyckte att 1- var bedrövligt och nu ba, 20-? Mysigt. Usch nej, har aldrig varit viking när det gäller kyla. Känner för att dö i närmsta snödriva så fort jag kliver utanför dörren. Det är utan dess like.

Men hur som helst, den här dagen har varit rätt king. Äsch, den här dagen har varit så galet jevvla fantastisk bra att jag nästan skulle kunna ha ett förhållande med den. Woah! Har en bra praktikplats på G, fick MVG på en uppgift jag kämpade som ett as för i skolan OCH fick jobb, samt sommarjobb spikat och klart. Det sistnämnda gjorde jag segerdansen åt i en kvart i köket hemma, hann med alla snygga moves ni kan tänka er ända tills jag vände mig om och såg att två killar lite yngre än mig stod utanför fönstret och kollade. Ehehe. Hade ju kunnat skämmas ihjäl åt detta men idag dansade jag bara vidare. Så glad var jag. UNTZ

Tänkte ladda upp en fett bra bild här som skulle visa hur overthrilled jag är, men det fanns helt enkelt ingen som kunde beskriva det hela.
Sååå, istället lägger jag upp DETTA. Precis sådär glad är jag!

All the things i was trying to keep up.


"Men man måste vara sådär mörk och trasig för att det ska bli fint"



Tycker ibland att det är så jobbigt när man lärt känna någon, alltså verkligen lärt känna någon på riktigt. Med hela hjärtat.
När man har lärt sig alla detaljer, alla småsaker, alla obetydliga tiny things. Inte för att man har berättat allt för varandra, utan för att man bara spenderat så mycket tid tillsammans att det bara har fastnat.

Och så tar det slut. Vad ska man göra då? Vad ska man göra med allting som påminner om honom då? För det känns lite som att man lärt sig en hel bok, varje ord och varje rad, man kan alla sidor utantill, och så får man aldrig användning för det. Vill inte skriva att det har varit värdelöst, för det var aldrig värdelöst att få lära känna dig. Det känns bara värdelöst nu. Värdelöst vetande.

you should be here.


If you want breakfast in bed, sleep in the kitchen.



Kom hem nyss och attackerade kylen för att inte ragea på alla här hemma. Hittade typ smör, allt som allt. Så jag trollade ihop en macka och vips så var jag snäll igen och inte kapabel till att yxmörda nästa person som öppnade munnen. Alltså jag menar det, att vara mig när jag är hungrig ÄR en biggie. No kidding. Hur som helst, idag är pappa kvinnan i huset literally speaking då han lagar tacos och lyssnar på zumbalåtar at the same time. Vet att han står där i köket och dansar när jag inte ser på, han erkänner det bara inte. No homo. Ehe. Så snart vankas middag och efter det ska jag gå och leta rätt på lite viljekraft och plugga matte. Hur det hela går återstår att se.

I dont't really take good care of myself, I just sort of exist and survive.


"Mina fötter lyder inte mig, och mitt hjärta lyder defenitivt inte. Jag vill åka hem, men jag vill inte åka hem utan dig. Måste du alltid bli så jävla full?"










(Woah, fetaste effekten i iphone)

Maybe only the lonely, knows when love is real.



Försöker multi-taska med att göra läxorna, klappa på katten, dricka cola, ha disko till those dancing days och blogga. Det går lite sådär.
Slutade elva idag. Åt lite lunch, åkte hemåt, tröstshoppade på vägen för en miljon pengar, krigade genom snön, drack kaffe, målade guldigt nagellack och somnade i soffan. Känner mig lugn för en gångs skull. I söndags stressade jag mig nästan till en ångestattack och igår var jag nervös hela dagen. Men idag är det lugnt. Trevlans.

kom inte för nära, du vet hur det blir.


ANY IDIOT CAN FACE A CRISIS, IT IS THIS DAY-TO-DAy LIVING THAT WEARS YOU OUT.



Är mest arg.
Vill inte prata, sover bort det.
Ångrar mig, blir ledsen.
Och arg igen. Är mest arg.


Den här stan som gör mig så hög, Den här stan kan få mig så låg.


In the end we always become the people we swore we'd never be.


Love waits for one thing, the right moment.



Till att börja med - holy shit var bra jag har blivit på taptap. Ser de där prickarna när jag blundar men jag är KING nu liksom. Maaah.
Men hur som helst, bion igår var inte riktigt så fancy som jag hoppats på, dessutom satt det en mänsklig giraff framför mig vilket gjorde det lite jobbigt. Menmen, det fungerade, och att komma utanför dörren kändes inte helt fel på det stora hela ändå. Rådäckade i bilen på vägen hem och sov sen som ett kiddo fram tills ett imorse, med undantag för den biten jag behövde gå från bilen till sängen. Och idag har jag mest hängt här hemma. Trotsade permafrosten och var ute en stund, pappa gjorde varm choklad till mig när jag kom in och jag tyckte att livet var lite fint ett tag. Och just nu tjillar jag i min säng. Gillar min säng här, den är way mycket större än vad jag är, plus att det är så svinigt kallt att man kan ha femtioelva täcken utan problem. Med andra ord, mysfaktorn blir liksom inte att leka med. Nu ska jag dock kämpa mig upp härifrån för att hämta fettokatten och sen försöka sova på det här, puss



Details in the fabric


I'ts never the tears that measures the pain, sometimes it's the smile we fake.


Varit vilsen på djupet


Lägg märke till det nya skalet och det krystade smilet. Bild två ska vi inte ens snacka om.

Well hello there. Hade feta planer på ytterligare en kväll i sängen med téet som min enda vän idag. Men something happened och nu är jag fullt uppe med att släpa mitt ass till biografen. Det vankas Sanctum ikväll, den där nya efter Avatar. Är värdelös på att gå på bio och den här veckan har jag varit värdelös på att ens gå utanför dörren så det här är exciting news fellas, ett litet steg för människan men ett stort steg för mig typ. Woah. Slängde på lite smink i farten och gjorde något åt roadkillet på huvudet, det var mighty idag det vill jag lova. Så nu ser jag lite mer anständig ut än sunkig_chey_94. Med andra ord, fett ready för en biokväll. Tjingeling

While the smalltown boys were busy being bored.




Idag är jag i ett behov av en fet dos självförtroende och ungefär dubbelt så mycket motivation.
Vill inte göra något annat än att skrika, gråta och banka huvudet i väggen. Varför gör det här så jävla ont?

My insecurities could eat me alive.


0.43


Asså tänk dig såhär, att du har liksom, som en cirkel. Och här längst uppe, allra längst upp, så är du som allra ledsnast. Och sen, är du lite mindre ledsen, nästan helt okej, du mår bra, du känner dig glad, peppad, lycklig, nästan helt euforisk och sen, helt jävla cepe lycklig. När du har kommit upp liksom, till toppen där. Fast på andra sidan ledsen. Och då är det liksom att du har det bästa i hela världen och du kan inte få det bättre, men, det är bara det att det är så himla lätt att man trillar över på den här andra sidan, och så blir man sådär otroligt ledsen igen.  

This one isn't about you either.


Jag står precis på gränsen, och horisonten är nån annans konstruktion.


Jag och Elin för två år sen. Det här var det snyggaste jag kunde hitta. Snyggaste alltså, de andra bilderna får ni inte ens se. No kidding.

Sitter as we speak på en sketen datakunskapslektion. Kan räkna upp sjutton miljoner saker I rather would do men icke, powerpointpresentationen skall göras. Tur att det inte är någon större process. Idag är jag skapligt shleeten efter en very late men grymt bra igårkväll. Tog en roadtrip till elins crib och sov kvar där. Hon har ju sen gymnasiet började bosatt sig på elevhem borta i Haninge tillsammans med ett gäng sköna peeps. Så jag myste där hela kvällen och surrade sen halva natten om allt och inget. Inte helt fel.

Så eh well, that's pretty much min ursäkt till dålig uppdatering. Just nu har jag inget flow alls här känner jag, jag menar titta bara på detta inlägg. Det är nästan så att ni antecknar eller hur? Ehh. Nu när jag ändå är mitt uppe i dravlet kan jag ju lika gärna berätta att jag blivit riktigt jevvla hardcore-grym på taptap. (tänk guitar hero i mobilen) Det var till och med så att grabbarna hos elin blev mighty impressed igår. Den ni.



Edit; Skulle publicerats vid elva någonstans...

Ja jag vet att hon är söt men håll tillbaka. För jag har trillat dit, jag har fallit, jag har vaknat. Ja, jag vet att hon är söt men håll tillbaka.


"Svenska hjärtan tinar aldrig när dom väl har frusit." "Skitsnack, ge mig kärlek och passion och hunger och magi så smälter jag rakt av"


Har inget utav värde att dela med mig av today, förutom att jag dagen till ära har gått in i en söndagsdepression. Jag hatar söndagar.
Det är som att det är någon form av standard att man ska må piss då, känna sig hjärndöd och mentalt jävla misshandlad utan anledning.
Så jag tänkte begrava mig i soffan nu inom en snar framtid och skrika typ - why, oh WHY? samtidigt som jag hetsäter allt jag kan hitta
i kylen. Nä ni vill inte vara mig nu alltså.

Igårkvällen var helt lugn om nästan lite tråkig i början, och ändå har jag fetingångest right now. Utan anledning skulle jag säga för jag
gjorde ju inget dumt. Var helt calm all night, inga tårar eller utbrott, jag dansade inte på något bord eller gick vilse, och jag spydde inte
eller hånglade med någon total främling. Ändå håller jag på att dö här hemma idag. Det måste vara något fel på mig. Och hela min
miserabla situation blev ju inte bättre av att Fanny laddade upp pics ifrån sommaren nyss. Får ju sån brutal abstinens att jag nästan
går sönder. Tänk fräknar, bruna ben, gå barfota i gräset och att grilla på baksidan. Enough said liksom. Nu ska jag gå iväg och tycka
att livet är jobbigt i min ensamhet. Cutcut.

Jag ska bli någon annan.



Sånt här gör mig fett sentimental. Så mycket lovelove för musik som är så äckligt bra att det gör ont i hjärtat.

”Jag är inte som du. Jag dör om jag stannar"



Tystnad, tystnad, vänta, håll ut.


Nämen sl, snöade det lite igen?



Sha sha. Vädret har ju varit riktigt beundransvärt idag faktiskt. Vaknade i vanlig ordning av alarmet men insåg att det var ett misstag
efter en snabbcheck på sl. Att ta sig någonstans idag skulle vara ungefär lika svårt som att ta sig till månen. Vilket egentligen är ganska
ironiskt för dit kan jag fanimej ta mig med lite hjälp, men inte fasen kunde jag ta mig till skolan.

Hur som helst, låg kvar i sängen någon timme och släpade mig sen upp för att göra något åt mitt blodsockerfall och grovt irriterade humör.
Läste om det där, på engelska kallas det "hangry". Hunger och angry? Makes sense. Det är alltså det jag är när jag inte har ätit på sju timmar
och vill slå sönder allt och alla. Intressant. Anyways, efter lite frulle var jag snel igen tänkte att nu fasen måste jag göra något åt
situationen, så jag skrev en fet artikel om 1950-talet och ba wosh, fan vad grym jag är. Ni anar inte hur skönt det är att ha den ur världen.

Nu ska jag trotsa detta helvetes-väder och med lite tur hitta en buss därute i någon utav snödrivorna.
Kvällen spenderas på bortaplan. Kram på er

Jag faller. I taxin, i trappen, i hissen, i hallen, jag faller. Faller.



Det här måste ju nästan vara legendariskt.


going crazy 'bout your smile.



Just nu är jag så grovt uttråkad så att det nästintill blir intressant. Allting lutar åt att jag borde ta mig i kragen och plugga lite matematik inför morgondagens förberedande diagnos, men icke sa nicke. Istället gör jag allt annat ovärt jag kan hitta på, det vill säga pillar mig i naveln, har disko i min ensamhet till låten Alex just skickade, och bygger en fett fin mur av alla tuschpennor jag upptäckte i en låda när jag letade efter ett sudd. Det är nästan så att jag borde dokumentera denna spektakulära boredom i bilder så att ni verkligen förstår. Men å andra sidan har ni ju cola-teckningen. Fin va?

Age is of no importance unless you are a cheese.


Orelaterad pic.

Satt och skrev över alla kontakter ifrån min old phone till den nya yesterday. Och detta mina vänner, var en mighty process, det vill jag lova. Men hursomhelst, det jag ska komma fram till är att vem fan döper en kontakt till Låtsasleo? Jo, jag obviously. Eh.. Laserturken, Dvärg-Olof, Snygg, Vallentuna, Herkules1 och Herkules2 var en blandning av allt annat som fanns där.. Och alltså suck, det är vid sånna här tillfällen jag ifrågasätter min egen kompetens. Laserturken? Man ba - oh really?


hela själen var bruten



Chacha. Igår hade jag en riktig kickass-dag och det kändes pretty bright i kontrast mot tisdagens pissdag. Hade lång sovmorgon, redovisade vår musikvideo som nu finally är klar (look below), and it went good, samt hann med en fika efter skolan tillsammans ett gäng sköna människor. Bidde en vända på gymmet med Loppan och Carro på kvällen, samt en dundermiddag bestående av nudlar efter det.

Var hos polisen också, (oh snaaap, vad har hon gjort nu?) skulle fixa ett pass inför Portugal. Tog kort och hela faderullan. Och nu till the big news fellas, jag har växt en centimeter. EN CENTIMETER! Jisses. Så nu är jag stolta 171 centimeter, istället för 170. Och jag känner mig redan överlägsen. Kan nå till allt på högsta hyllan på ica, se över allas huvuden när jag går på crowded places och titta ner på folk jag inte gillar. Det är inte klokt. Vi snackar äkta jäkla progress här. Att det sen tog två år hör inte till saken. Fattas bara hundra kilo muskler på det här och sen är jag fit for fight för maffian. Hell yeah!





Here's to teenage romances and never knowing why they hurt as hell.



Ajfån, Ifoun, Iphone. Got it now! Återkommer lite senare ♥

if they hate, let them.



Den här dagen har motarbetat mig grovt. Det är nästan obeskrivligt faktiskt. Allt jag försökt mig på har på något sätt misslyckats eller skitit sig. Kände att det blev lite too much när jag krigade mig till gymmet och delvis missade bussen sjutton gånger på vägen dit men också hade glömt hälften av allt jag skulle ha med mig hemma. Var inte långt ifrån ett nervsammanbrott då, men ändrade mig i sista stund i alla fall. Att ligga på golvet och gråta brukar inte fungera så väldigt bra i stora folkmassor. Framförallt inte se så bra ut, och då ännu mindre om folkmassan utgör ett gäng köttare på gymmet. Det var mighty dock, någon enstaka grej till och jag hade nog haft ett riktigt melt-down.

Imorgon ska jag ha en bättre dag fellas, imorgon ska jag vara fett kickass på livet.


Alla är utbytbara. Även du.


Jag hatar när jag bryr mig om all kritik men aldrig när nån säger att jag är unik.



Tips från coachen - brutalt fula hörlurar (bra ljud BA), te, och denna låt - KLICKAELLERDÖ.


Om inte jag var feg, om inte du var den som hade rätt, hade väl du aldrig kunnat genomskåda allt som skett.



Hola. Suck vad segt mitt internet jobbar atm', tar typ längre tid att ladda än vad det gjorde att skriva bibeln.
Anyways, got som work to do today. Ska nämligen ta tag i mitt liv, som alltid på måndagar, och göra det jag ligger efter med i skolan. Det vill säga svenska. Har en massa unfinished jox där som skulle ha lämnats in förra veckan men som fortfarande ligger halvklart kvar i något worddokument någonstans. Dock är det delvis min svenskalärares fel, för jag menar kvinnan är olidlig. Hon är nybliven mamma och behandlar oss lite därefter, dvs hon kör hela prata med puttenutterösten och mamma-fixar-allt grejen även i skolan. Ja men det är väl mysigt tänker ni, men detta vänner, är brutalt jävla asjobbigt. Jag håller på att få en hjänblödning så fort hon öppnar käften. Och jag brukar inte hänga upp mig på skitsaker, men det här är utan dess like. Det är onådigt. Så fort hon ber mig göra något så blir jag typ sju år gammal igen och vill göra tvärtemot bara för att jävlas. Med all respekt liksom, shut the fuck up.

Åh gud jag är så trött på att känna mig som en dålig kopia av mig själv



Jag låser in mig, drar ner persiennerna och slänger världen
på högen av alla saker som jag bojkottar. Och jag duckar för alla speglar
och blundar så hårt jag kan och försöker glömma.
Men hur kan man glömma sig själv?
Och jag vet att andra har det värre
men hur kan man känna sig så här grå?

Lasse Lindh - Jag vill byta liv.


så jag sänkte min gard som man gör när man känner sig älskad, och du ljuger om du säger att du tvekade innan du slog.

Sånna här jävla dagar då jag kan säga redan nu att nattens sömn inte kommer att bli lyckad kan jag lika gärna strunta i att gå och lägga mig.
Det är söndag och helgen är slut, det är det gamla vanliga och det är måndag imorgon. Planerar att lägga mig och glo i väggen, tycka att livet är jobbigt och ha ett ett tvättäkta deppmomento. Visst är jag pretto? Det är inte klokt.

Och älskling, allting går sönder till slut. Det är bara en fråga om tid.

Eftersom att mitt liv as we speak är så överdrivet ointressant så ska jag giva er en sångelisång istället.
Den är skitgammal och gay men får mitt hjärta att smälta lite. KLICK.


Medans ni lyssnar kan ni kolla på den här bilden. Säger ju att jag behöver en hundvalp.

Diabetes i ögat

There will be no miracles here.


those days



Idag är jag i ett fett behov av en hundvalp. Gosigos

Plugga?? Går det att käka?

Tjotjo. Nattugglespecial. Sitter in da bed, trött som satan, moments från en trött-hets-stroke. Ska dock beta av några av mina funderingar först såhär innan jag går och rådäckar. Jag har ångest, alltså fetingångest. Därför att förut, så brydde jag mig om skolan. Åh damn tänker ni nu, confessions of a skolkaree. Ehe nej men ärligt. Jag satsade på skolan förut, jag kämpade som en slav för mina slutbetyg i nian. Och today, så ser jag hur mina mvg'n goes back to bara g'n. Och jag menar, hade det varit som i nian, så hade ett g varit typ - "G? Aha tack.. schysst, asschysst verkligen.. Ska bara gå till toan. Cutcut." Eh. Ni fattar vinkeln. Och så idag så är ett G+ typ - "G+?! OH MY, MÅSTE RINGA SLÄKTEN, DET VANKAS PARTY!".. Såå alltså, slutsatsen vi kan dra här är helt enkelt - VART FAN ÄR MIN MOTIVATION?!!11!!

Så, jag frågar er. Förut fick jag mina betyg, men gjorde inget annat än pluggade, och nu får jag sämre betyg men har ett liv utanför skolan. Hur gör man, hur kombinerar man så att man hinner med båda? Och alltså, varför är jag sexton år, och inte vet det än? och när jag ändå håller på och frågar, varför är jag sämst?

Singing your heart out



Igår kollektivade jag genom halva världen och knatade i kolsvart mörker enbart för att komma till the middle of nowhere, aka täljö. Och efter många om och men kom jag och loppan till slut fram och dansade bort kvällen tillsammans med en miljon andra. Pratade, sjöng och skrattade slut på det lilla som fanns kvar av min röst, träffade nytt folk och hade det grymt kul. Idag har jag ont i benen, halsen och huvudet men det är all worth it för så jevvla kul hade jag. Fest som det ska va.

Bow chica wow wow


The depressing moment when du tror att du sitter på tunnelbanan mot tekniska högskolan och inte märker att fallet inte är så förens tunnelbanan vänt i ropsten och börjat åka tillbaka. I ren panik slängde vi oss av sen i hopp om att slippa hamna i Saudiarabien eller något. Dessvärre slängde vi oss av en station för tidigt och fastnade i karlaplan vilket såklaaaart är den enda stationen där man inte bara kan gå över till andra sidan och åka tillbaks. Eh.
Återkommer strax.

I know it's over and it never really began. But in my heart, it was so real.



Tänker inte ens ge mig på att försöka nämna min brutala osexighet just nu. Två dagar i soffan med varma koppen och strepsils som enda näring är ingen bra kur för sånt tydligen. Dock ska det förhoppningsvis hjälpa mot min olidliga hosta. Hoppas på bättre tider imorgon och ska nu försöka förflytta mig från soffan till sängen utan att dö på kuppen. Snurret in my head är inte att leka med. Sleep thight!

Edit; Det går inte att förklara hur obeskrivligt sugen jag är på hamburgare just nu. Jag lovar. MAAAAAAAAAAAAT!


Drinking tea in bed, watching dvds.


I didn't eat for three days so i could be lovely.


Most of us would say: find out what makes you happy and pursue it. But wouldn't it be nice if it would be: find out what makes your life miserable and stop doing it.

Det är sånna här dagar jag önskar att det fanns ett sätt att göra slut med sig själv. Jag är så jävla genomskinlig.

Hopplösa mornar, då jag vaknar som ett vrak.


Någon helg då livet var lite mer glamouröst än hårbulle på huvudet och mjukisbyxor.

Tänkte mest skriva en lägesuppdatering fellas. För as we speak är jag två sekunder ifrån ett nervsammanbrott och har inte större planer för kvällen än att lägga mig i fosterställning och gråta. MIN HALS GÖR SÅ JEVVLA ONT!!!11?!%#&?
Har levt med mitt te, en halv burk honung och Tyra Banks som enda hopp idag och om något var positivt så var det när min lillasyster kom hem och skänkte sina halstabletter till mig. Ska bygga ihop ytterligare en kopp om ett tag, knapra några strepsils till och lägga mig i sängen och avlida för dagen. Det här är inte nådigt.


tjillarr.




She's the man / Forgetting Sarah Marshall

Stop trying so hard.


RSS 2.0