1. Sånt där som har varit gränslöst kul nu den senaste tiden. Det tog sin tid innan jag tyckte att det var lika härligt att få glida runt bland vikterna på gymmet här på skolan utan att vilja dö pga plötslig överbefolkning på liten yta och många nya ögon. Men nu har det släppt! Och jag är nästan mer taggad än någonsin på att få lyfta tungt och vråla högt bland andra människor som också gärna lookin' hot as hell nakna. Skämtåsido, men ni förstår vad jag menar.

 

2. Jag måste verkligen sluta ha en kärleksrelation likt en fjortonårings med min mobiltelefon. Pronto. Jag minns när min iPhone 5 drog sina sista små telefon-andetag och klappade ihop för alltid. 24 timmar tog det innan jag galopperade iväg till närmsta Apple store för att hämta ut en iPhone 6. Och gissa vem som nu två månader senare kraschat den i golvet? Och vi pratar inte en liten tinywiny spricka här utan vi pratar om att det ser ut som att första världskriget hände en gång till, på min telefon. Buhu.

Hej på er amigos. Vilken jävla oreda den här dagen blev då. Ni vet hur när man vaknar ibland och så känner man i varenda liten nerv att nej, det här kommer inte att fungera. Och så ägnas resten av timmarna på dygnet åt att önska att man stannat hemma i stället. Under sängen. Bland dammet och ens gamla grejer man aldrig använder så att man kan få ruttna bort där i all evig framtid. Typ. Ja alltså antinget det eller så fyller man vasken med kaffe och dränker sig i den. En skitmåndag i sitt esse helt enkelt, en vidrig sådan.  

 

Varför är det här en sån dålig dag då, ja det kan man fråga sig. Kanske är det faktumet att jag ser ut som om jag precis klev upp ur graven efter att ha varit död i 20 år eller så är det för att jag har gått och tappat rösten och därför låter som att jag druckit whiskey i tre dagar utan avbrott. Och inte på det här sexiga, filmiska viset utan jag låter bara som en stackars liten birdie som trillar ut boet och numera inväntar döden på marken. Det är synd om mig helt enkelt. Buhu.

 

MEN, det här har vi ju gått igenom förut. Att embracea them bad days. Så istället för att vakna upp och lyssna på ljud från regnskogen och meditera en timme före frukost för att finne någon form av inre lugn så sov jag givetvis tills kvart över det jag borde gått upp och sen kravlade jag mig till frukosten samtidigt som jag grät och skrek könsord inombords. Och hade jag fått vakna och återuppleva den här morgonen en gång till hade jag gjort exakt samma sak för vissa dagar är helt enkelt hämtade directly från helvetet och om jag nu ändå måste överleva dem så tänker jag göra det stormigt. Precis som att jag tänker leva ut varenda liten sekund på de dagarna det känns som att mitt hjärta ska explodera pga så mycket lycka som ryms där när det är så. Det ska va antingen eller mina vänner, jag funkar bäst så. 

 

 

Jamen hej på er vänner. Kan meddela att jag för tillfället dragit på mig ett mindre trevligt halsont och som suttit i sen i söndags. Givetvis jobbar därför alla mina krafter på att förhindra att detta bryter ut i årets enda rediga förkylning. Får ni också sånna? En stor jävla förkylning per år som kommer lite som ett bombnedslag och slår ut alla funktioner i ens kropp så att man enbart kan ligga som en hög i sin säng i 7 dagar och må som ett litet monster. För mig är det så iallafall. Ofta kommer det i samband med mycket stress och för lite sömn och så vips vaknar jag en morgon med febern från helvetet. Sist skedde det i samband med för mycket jobb på för lite tid och så vaknade jag mitt i natten helt plötsligt och mådde som ett odjur. Kröp upp och hämtade alvedon samtidigt som jag grät och skickade ett sms till min chef och sa att jag inte kunde komma in dagen efter. Sen stängde jag av alarmet som skulle ringt 06.30 och sov till 18.00 dagen efter. Det var en spännande upplevelse vill jag lova. Allt jag orkade göra dagen efter var att pilla i mig ett paket nudlar och sen kollapsa i min säng igen. Och detta höll på i cirkus 5 dagar till innan jag till slut kunde få börja fungera igen som en normal människa. Så ja ni förstår vad jag har att jobba med. 

 

Utöver det faktum att jag helst undviker att bli dödsförkyld eftersom att det inte är så kul så vore det också skönt att slippa i och med att jag och mina klassisar ska bege oss till Göteborg i helgen. Vi ska på roadtrip. Och det ska bli livet. Har haft så dålig karaktär som människa hela den här veckan då jag enbart legat i min säng och sett 5 avsnitt prison break på daglig basis så att få föra konversationer och ni vet, se något annat än min datorskärm, ska bli helt fantastiskt. Längtar så det pirrar lite efter att få galoppera runt i Nordstan, dricka öl och äta god mat. Låt det bli fredag fort.