Bara liten upping om livet atm
Befinner mig inte ens i närheten av Stockholm as we speak och har hunnit med att sova på sin höjd sex timmar de senaste dygnen. Addera en halloweenfest (hallååviin!!), tidiga mornar och sena kvällar på jobbet, ett galet röstmeddelande kvart i tre samt en spektakulär tågresa till götet, så får vi kvar får en människa i samma skick som en överkörd snigel. Är trött som ett litet svin, dricker kaffe som om det inte fanns en morgondag och får en släng adhd på människor som låter lite för mycket och högt.
Men, det är höstlov. Ska se till att komma hem, ta reda på min dygnsrytm samt eventuellt duscha kanske så ska ni få höra allt (eller ja alltså det mesta). Tills dess, oroa er inte för lilla mig. Puzz
bang bang bang
Lite portugal
Har dagen till ära vandrat runt hemma och njutit av att vara ledig. Något mysigt ligger det ju över att få vara själv hos pappa mitt ute på landet en hel dag. Jag menar chansen att någon skulle komma på en spontanvisit är lika med zero. Så med andra ord, det är fritt fram att gå helt naken och käka nudlarna ur kastrullen om man så vill.
Döm då min förvåning när det faktiskt knackade på dörren. Att personen i fråga inte heller hade slutat efter en kvart och dessutom börjat banka istället gjorde mig lite orolig (läs livrädd). Tog mig samman som människa och smög, långsamt långsaaamt, fram till dörren (jag dör nu, herregud jag dör nu), öppnade med andan i halsen och tårar i ögonen. Sen visade det sig att det var filippa som stod där och hade gjort i en kvart. hahahahahahha. hon vart lite lätt sur sådär. "fan öppnaru inte för?" hehe host alltså jag eh sov *raderar 112 från displayen*.
Förutom det så har jag missbrukat kaffemaskinen vi har här, legat kvar nån timme för länge i sängen och tittat på hösten genom fönstret. Ogillar att elementen nu står på 3 och en halv istället för 1 och att mina sommarskor fått flytta in i garderoben. Men annars klarar vi oss fint.
And If there's love just feel it
Stackars mig
Funderar på om jag kanske, kanskeeee skulle kräla mig ur soffan och daska på lite smink samt eventuellt fixa håret. Men times are hard. Att vistas ute mer än fem nano i detta väder har dessutom en tendens att förvandla två timmars fixande framför spegeln till katastrof. Dvs I might as well gå it i mina mjukisar ikväll, med tillhörande bulle och lösögonfransar på ena ögat. Mmmmh. Så vi får la se. Jag kan ju stanna hemma annars och gråta för att ingen svarar när jag ringer. Buhu
att jag slösar bort mitt liv och inte blir något annat än äldre
Så idag är första gången på några veckor som jag inte kravlar mig till bup för att prata ångest, och även första gången på några veckor som det känns lite mer intakt i hjärtat. Dvs jag andas och lever relativt ok justust nu, och knske lite därtill faktiskt (hoppas iallafall). Känns fint. Inte fint som helt prima och inte helt hundra men det känns tillräckligt. Det känns.
Har haft mysveckan på länge och pratat bort en hel natt hos olivia, vinat en tisdagkväll, köpt hem pizza, inte haft ett rage-utbrott på stackars oskyldig morgontrött medpassagerare, kommit i tid till skolan, och skrattat mycket.
Samt även visat mig halvnaken för spektakulärt snygg försäljare som plingade på (ja jag vet, händer det ens?!) mmmm det gör det när du står där i det mest olämpligaste du kan ha på dig. Fick en nervös hehe host vad ska jag säga-blick och ett "ha en trevlig dag". fml
PS
har även tagit tag i det här med att raka benen igen. är inte längre en hälsofara för samhället och lenheten är va va wooom!!
"Vad är det för fel på ditt hjärta?"
Att ha sönder någon
Så jag planerar upp alla lediga timmar så gott det går för att inte kunna sitta still och mår fruktansvårt dåligt när jag stressar (hejdlöst bra kombo). Och jag beter mig som en liten rädd kyckling med jämna mellanrum samt är ganska dålig på att ta tag i det som behövs (mig själv till exempel heeeh). Känns ibland som att hjärtat sitter utanpå kroppen snarare än på insidan, för allt som händer träffar mig som en bomb känslomässigt fastän jag borde släppa taget.
But then again så är jag ju world champion på att ältaältaälta, och att tänka mig till en hjärnblödning så det ter sig inte riktigt så.
Och sen det där som borde fått lite mer tankekraft än två sekunder och ett "tack och hej" ryms inte alls för det är så fullt redan. "Du låter folk köra över dig amanda" Neheejdåå! Jag gillar bara inte konflikter! .Mitt eget namn och "äckligpinsamjobbig vi skäms över dig" i samma mening var kanske något jag ändå borde ha hävdat att jag inte var. Tänk att det aldrig blev så påtagligt förens man stod där och faktiskt kände sig precis sån.
Är så jävla löjligt rädd att falla så jag inte vågar stå. Många gånger är jag den allra mesigaste jag känner.
Och jag tror att allt det bästa aldrig händer
Spenderar lite för mycket av lönen på ingenting alls. Förbannar människan som uppfann matte (och mest matte B). Skaffar jättesensuell aknehärva i pannan dagen innan skolfotot. Får hosta under mystiska omständigheter (låter helt seriöst som en pundarlodis). Inser att jag aldrig blir hon med det perfekta håret. Lever för dom där satans helgerna. Utforskar nya nummer på min mobil kvällar efter lite för mycket vin "jaha okej så vi träffades igår? Vart då?". Sover apdåligt. Är ett monster på tunnelbanan på morgonen. "Så vi hade prov idag, säger du deet?". Skrattar med mina tjejer (puss och gos). Längtar efter min säng. Fungerar inte som människa innan elva. Lite ensamångest ibland också. Önskar jag hade en kattunge, mamma säger "nä dom bara hårar" mm det gör du med... Vill inte ha höst. Alls. Läser bloggar under täcket. Och hoppashoppashoppas. På ingenting.
Det enda som känns
Ett tag sen.
Så jag är på papper sjutton hela år och lite därtill men i verkligheten kanske lite närmare dagisåldern. Lutar mer åt fem år där nånstans och känslodippar stup i kvarten samt snorar och drägglar. (sexig information) . Åker buss och morrar åt dom som sätter sig för nära, går bananas på killen i slussen som alltid slänger en metro på mig varenda morgon (JAG SKA INTE HA NÅGON JÄVLA TIDNING MF) och gråter när jag krigar genom allt detta till skolan och får höra att första lektionen är inställd. Kaffe kaffe kaffe. Så långt är jag kanske inte helt igenom galen, det är mer den där ångestklumpen som ligger i magen och skavsåren på hjärtat som oroar mig. Som gör mig illa. Och som andra märker av. Vad ska det bli av mig? Antagligen ingenting.
There's a difference between giving up and knowing you've had enough.
littten lista
Portugal¨
- Well hello there october, vi har inte saknat dig ett endaste litet dugg.
- Det borde vara dödsstraff på att köra OLW-reklamen på söndagar. "det är dags för fredagsMYYYS" Fan ta er.
- Lite mörkare hårfärg nu va, det stod i solo att det skulle va en bra självförtroende-boost.
- Behöver en puss i pannan och en dusch. Helst i omvänd ordning kanske. För allas skull.
- Imorgon ska vi ha en sån där "fantastiskt rolig" och "oerhört givande" uppdragsdag i skolan.
- Synd att jag bara blev så hiiimla vääldigt sjuk över en kväll.
- Jag hade 1 enda fel på engelskaprovet jag gjorde i fredags. Tror jag växte som människa ca tre meter. oh you sweet sweet mvg.
- Jag tycker om att vara med lugna människor. Eller trygga människor kanske man ska säga. Människor som inte är som jag.
- Den här helgen var faktiskt himla fin.
kramterapi
