Så idag är första gången på några veckor som jag inte kravlar mig till bup för att prata ångest, och även första gången på några veckor som det känns lite mer intakt i hjärtat. Dvs jag andas och lever relativt ok justust nu, och knske lite därtill faktiskt (hoppas iallafall). Känns fint. Inte fint som helt prima och inte helt hundra men det känns tillräckligt. Det känns.
Har haft mysveckan på länge och pratat bort en hel natt hos olivia, vinat en tisdagkväll, köpt hem pizza, inte haft ett rage-utbrott på stackars oskyldig morgontrött medpassagerare, kommit i tid till skolan, och skrattat mycket.
Samt även visat mig halvnaken för spektakulärt snygg försäljare som plingade på (ja jag vet, händer det ens?!) mmmm det gör det när du står där i det mest olämpligaste du kan ha på dig. Fick en nervös hehe host vad ska jag säga-blick och ett "ha en trevlig dag". fml



PS
har även tagit tag i det här med att raka benen igen. är inte längre en hälsofara för samhället och lenheten är va va wooom!!