Nytt år mina vänner. Är ni taggade? Jag är. För exakt ett år sen postade jag ett litet stycke text med bild på min instagram där jag 2 dagar efter nyår och den efterföljande bakiskoman skrev att "välkommen hit 2014, du och jag ska ha så jävla kul ihop". Och varenda dag sedan dess har varit ett litet livligt party som fått pågå i 365 dagar tills nu. Och jag är så tacksam, det är verkligen det jag är mest. Jag klev av 2013, jobbtrött så att det gjorde ont, med andan i halsen och 3 månaders mentalt möglande i bagaget. Jag ville nästan inte mer, jag hade tagit slut. Men så sa någon att det enda som räknas är hur man överlever och ska man göra det så ska man göra det ordentligt. Så jag hittade något som inte gjorde att jag ville kräkas ut mina inälvor, bet ihop (hårt mina vänner, jättehårt. Jag vet att det är tungt men det är det enda som funkar) och ägnade all min lediga tid åt något som inte gjorde mig ledsen. Och plötsligt kändes inte alls som ett konstant jobb i jävla uppförsbacke längre. Livet var inte enda lång sekund ifrån mänsklig kollaps. Det blev bättre vänner, jättemycket bättre. Och nu ett år senare har mitt favoritår i livet precis tagit slut och jag vet inte om jag vill det för 2014 har varit så snällt mot mig att jag nästan inte vågar tro att det är på riktigt. Med en dundersommar att titta tillbaks på, en precis lika fin höst att tänka på när det är jobbigt, och ett nyår bättre än de flesta är jag verkligen så nöjd som det bara går att vara. Och jag vet inte om det beror på att jag lärde känna många som hjälpte till att förändra mycket, eller om det är lika mycket det faktum att jag tog ett djupt andetag där de sista sekunderna på 2013 och bestämde mig att det fick vara nog med dåligt nu. Men allt är så fantastiskt fint just nu att det nästan är läskigt.