Simple life
Tänka sig va, en liten Thailands-bildbomb. Mitt i mitt sporadiska icke-bloggande. Men, detta inlägg handlar inte om träning iallafall. Inget om svett eller frivändningar eller mina spännande blåmärken på nyckelbenen från det att jag tappade tekniken mitt i en övning och slängde stången på mig själv. Nej, allt sånt sparar jag till ett annat tillfälle. Idag vill jag bara ägna en liten stund åt att tänka på att det var nästan exakt ett år sen jag kom hem från Thailand och Singapore. Ett år sån jag landade hemma till en ny arbetsplats, ett år sen jag bara hade tre månader kvar i skolan och ja, ett år sen jag precis fyllt 19 år och fortfarande hade ett år som tonåring kvar. Ett år sen. Och nu lite drygt 365 dagar senare har jag liksom vält ur mina tonår, plötsligt är jag vad som kallas vuxen i folkmun och bara sådär har jag blivit 20 år. Det är spännande det här med att åldrats. Och lite läskigt. Någon sa att så länge man har "ton" i sin ålder kan man skylla sin ångest på hormoner men efter det kallas den vuxen-ångest och sån skit går "fan aldrig över". Så jag antar att det är det man ska skylla på numera när man är lite less och måste ligga på dörrmattan i två timmar innan man kan lämna hemmet bara för att man just den morgonen såg lika ung och fräsch ut som en begravning. Det är helt enkelt inte hormonerna som spökar längre liksom. Det är livet.
Utöver det så vill jag bara åka iväg till ett land där solen skiner varmt och jämnt. Jag vill dricka drinkar ur en kokos-nöt på en vit strand och ha saltvatten i håret fastän det egentligen bara lämnar mitt hår i en skatbo-liknande tova, och jag vill vara brun mina vänner, så brun att det liksom sticker i andras ögon när dom ser mig. Och jag vill gå upp på mornarna och äta pannkakor på hotellfrukosten och lukta sololja dygnet runt och jag vill kunna ta en liten båttur tillsammans med alla andra turister och kolla små fiskar i fina färger från båten samtidigt som jag äter annanas. Jag läntar till och med efter dem inte ens så mysiga sakerna som att fjälla i armhålan, små miniödlor i taket när man ska sova och att ha sand överallt inklusive fiffyn. Så illa är det. Ta mig till sol.
Kommentarer
Trackback