En fest har det varit mina vänner. Hela vägen hit och all väg jag har kvar. En enda stor snart 365-dagars-fest. Varenda droppe svett, varenda träningspass, varenda gång jag klarat något nytt, eller inte klarat det och fått försöka igen, all pepp, alla benpass, verkligen alltså, ALLA benpass, allt broccoli-ätande, all löpträning jag egentligen hatar, alla gånger jag travat iväg till gymmet trots att jag egentligen inte orkat, alla dagar, alla gånger och alla pass. Fest. 

 

Kan inte hetsa det tillräckligt, hur tacksam jag är för alla som bidragit till hur allt är idag, men också hur stolt jag är över mig själv för att jag gång på gång klarar av saker jag inte trodde att jag skulle utsätta mig för ens under hot. Att genuin gladhet är något som kan pirra i min mage också, att jag inte längtar en sekund efter mitt gamla liv som hobby-alkis eller bara de facto att jag har klättrat upp ur det där håler jag bodde i förut när det var som värst. Förstår ni? Jag, jag, har gjort det. 

 

Jag som bara började hänga på gymmet efter en sommar innehållandes konstant fylla och mycket ledsenhet för att jag hade hört att endorfiner kunde hjälpa en kröpp som ville ge upp. För att alkohol inte gjorde mitt ledsna jag gladare och för att det hade slutat vara kul att trilla hem kvart i fem med tuggummi i håret och utspillda pommes frites i handväskan. Jag var trött helt enkelt. Och jag började för att jag inte orkade mer.

 

Och det finaste med allt det här är allt som tillkommit, utan att jag hetsade viktnedgång eller att ha en platt mage. Jag har bara haft kul. Allt sånt är bara bonus, precis som alla fantastiska nya människor jag lärt känna är, och allt kul jag haft hittils och dessutom ska få chansen att ha. Ett litet myrsteg jag tog för att komma undan vardagsångest och nu vips sprang jag Superior Race för två veckor sen. Och jag ska börja plugga i höst. Och jag har tränat fram en kropp, och ett huvud, som är typ 1000 gånger starkare än jag någonsin har varit förut, och som inte ger upp när livet tar en liten tinywiny u-sväng, och det mina vänner, är det bästa jag någonsin gjort för mig själv. Det bästa lilla myrsteget jag någonsin tagit. Är så glad.