Jaha, så idag var det alltså dags. Ikväll klockan 20.00 ska jag befinna mig på central-station och sedan alltså placera min rumpa på ett tåg samt lite senare en buss som ska ta mig till fjällen. Jämtlands-fjällen. Och sedan ska jag vandra. Kanske 5 km, kanske 2 mil. Per dag alltså. Och enligt de andra ska bergstoppar bestigas, fiskar ska fiskas och ja, jag ska släpa runt på typ 15 kg packning. Om jag är taggad? Ganska så rejält. Amanda för 1 år sen skulle inte varit det. Amanda för 1 vecka sen var inte det. Men jag går i en klass med typ 22 andra spännande individer och de är precis lika nervösa som mig. Jag är alltså inte ensam med min ångest om huruvida en björn äter upp mig när jag sover eller om att kanske råka trilla ner i en bäck. Så vi delar på oron liksom. Plus att de andra är typ fett härliga?? Känns som att jag får gå om typ högstadiet igen fast med en bunt människor som är genuint snälla. Inga sneda blickar eller krokben i korridorerna, inga elaka tjejer som röker på rasten och inga lärare som ringer föräldrarna för att man inte orkar plugga ordentligt. Vi är ju här för att vi vill vara här, och för att idrott och hälsa är något vi alla håller nära hjärtat. Så, även om jag de senaste dagarna inhandlat typ omänskligt fula kängor, tonfisk på konserv och massa annat osexigt är jag ändå så pass pepp på det här. För att det är en utmaning över det vanliga samt ett jättebra sätt att lära känna mina nya klassisar. Är verkligen redo att hänge mitt liv åt regnbyxor, foppatofflor och vildmark. Hur jobbigt det än må vara. Skogen, här kommer jag! 

 

Så vi hörs om 5 dagar mina vänner. Tänk på mig när ni får använda en riktig toalett och sova i en riktig säng. Samt när ni får äta varm mat som inte är gjort av typ pulver och fantasi. Kram på er