Så den senaste veckans bravader har inte varit roligare än jobb jobb och åter jobb. Idag mina vänner, klockan 22.30 galopperade jag ut från jobbet och iväg på tre dagars ledighet. Efter 11 dagars konstant jobbande. Aldrig har det känts så bra med fredag. Ska givetvis ägna helgen åt att vila ut nu efter stressen och dricka nyttigta ört-théer som rensar ut kroppen samtidigt som jag lyssnar på delfinsång och regnskogsljud i cd-spelaren. Kanske sticka en kofta och läsa en tidning Allers också. Haha nej. Det ska jag inte. I helgen ska jag ha så jävla kul. Det ska ätas god mat och drickas drinkar med mina tjejer, det ska spelas bra musik och jag ska klättra i mina snortighta jeans och måla eyeliner-vingar like a God, det ska drickas öl och shottar och jag ska dansa tills det blir morgon även om det innebär att jag hånglar med en främling och spyr på toagolvet inne på McDonalds 04.30. 

 

Okej nu kanske jag tog i men efter nästan två veckors konstants stress, pendlande mellan jobbet och hemmet och ett liv lika roligt som en konstant måndag morgon är jag fan värd det. Det här fina i vardagen har liksom bara försvunnit i mitt liv i takt med att berget av disk här hemma vuxit och tröttheten blivit värre. Imorse fick jag äta frukost med en sån där sked man fick i flingpaketen som liten och igår åkte jag till jobbet med byxorna ut och in. Hann både möta en högstadieklass på bussen och hejja på några bekanta innan jag upptäckte detta. Självklart. Så ni förstår. I helgen ska jag ha the time of my life i sann fjortis-anda och intala mig själv att mitt bleka anlete klarar av en utekväll trots att jag kanske skrämmer iväg både vänner och ovänner. För i helgen så bryr jag mig inte.