Ja godkväll kära vänner. Sitter nyduschad och näck i min säng för er som ville veta det. Denna helg har bjudit på partäj, jobb och snabbmat, det vill säga - som alla andra helger. Är så imponerad av mig själv varje gång jag krossar law of physics och tar mig upp till jobbet efter ynka tre timmars sömn. Ser ut som stryk, håret luktar djungel och sminket från gårdagen sitter där det ska - på kudden. Är ett vandrande exempel på ordet vider men trots detta lyckas jag på ett eller annat sätt komma till jobbet i anständigt skick. Vart är mitt pris? Skämt åsido. Nej men så illa är det inte varje gång. Var bara just denna helg när jag för en gångs skull sa att "jag ska ta det lugnt ikväll" som jag lyckades med raka motsatsen. Varför är det alltid så? De helgerna när man verkligen borde vara den som smuttar på sin alkoholfria drink i 2 timmar, inte är med på shotracet och faktiskt tar den tidiga bussen hem - så gör man tvärtemot? Och de helgerna man planerar att gå all in, bjuda på öl OCH taxi hem så är det inte en jävel som är taggad. Nej ni, ett litet mysterium detta. Nåväl, klackarna i taket (hatar detta uttryck) på Berns, ett stopp för nattamat på McDonalds och taxi hem innan jag kravlade till sängen och däckade likt spädbarn.

Idag stod jag återigen i kassan på jobbet och förundrades hur folk kan lägga så mycket energi på så värdelösa saker. Fick i princip en utskällning för att stopp och OK knappen i våra betalterminaler inte sitter på samma plats som de gör på den kundens snabbköp. Varpå kunden skrek på mig att det minsann var SKITDÅLIGT och stormade ut i ren frustration. Ja lilla vän, ursäkta mig. Har fått så många konstiga klagomål genom tiderna, allt ifrån att påsarna är för fula till att musiken vi spelar är så dålig att man helt enkelt inte kan kan handla hos oss. Och varje gång står jag där och undrar hur man har ork och tankekraft nog att bli arg på en sådan löjlig pyttegrej. Det är så spännande detta. Men nu måste jag shluta. Kan babbla om denna ilska människor besitter och folks oförmåga att hantera vardagslivet i en evighet, men det får bli en annan gång. Puss på er