Just nu: kände en gång. Blev helt fel. Och nu är det som att det aldrig kan kännas igen alls. Är lite som en sten. Och inte en sån man hittar på en sandstrand på semestern och tar med sig hem utan en sån där liten jävla sten som råkar ligga i gräsmattan när man bestämt sig för att gå barfota. Så. Folk vill komma nära men jag puttar bort. Grät hysteriskt pga jobbig självinsikt men nu vill jag bara äta glass.

Ska börja blogga igen snart.