värst är det på mornarna
6.00 klockan ringer. så mysigt.
6.45 skiiii iiiiit, försov mig. igen.
07.15 borde ha gått till bussen.
07.20 converse eller dom andra? converse eller dom andra? converse eller dom andra?
07.25 vet inte riktigt vilka det blev men springer det fortaste jag kan (10cm/h)
08.30 *fruktansvärt grinig blick från lärare* "du är sen" (tänk er snape typ).
9.00-15.00 trött trött tröttelitrött trött trööhööött.
16.00 mördar för kaffe.
17.00 jobb. träna. andra jobbet. osså lite plugg
21.00 kommer hem och ser ut som the grudge. luktar säkert illa också. tvättäkta vider.
22.00 "ska vara duktig och lägga mig tidigt idag"
23.00 gråter, skriker och bankar huvudet i väggen.
01.00 kan inte sova.
02.00 men somna dååå. snälla mig själv, sov.
03 - 05. däckar som nerklubbad säl.
hur länge tror ni man orkar? börjar känna mig lite som skalman typ. långsam med en mat-och-sov-klockan fast min har ett alarm för utbrott också. tror jag är den människan av alla människor som tycker minst om mig själv. som en liten fästing på självförtroendet liksom. "du är inte värd det"
Ska vi fika nån dag? Inte för att jag har pengar, men ändå?
Puss fina, bästa, vackra, otroligt rakt igenom härliga du. Jag älskar dig.
Hur länge man orkar? Längre än man kan tro men man går sönder om man inte får sova. Sömn=A&O. Det är där man måste börja nysta i den här röran som kallas liv tyvärr.. Och det vet jag, för jag sov inte en hel natt på flera månader = kaos i huvudet och i livet.