Lyssnar på Håkan Hellström och är sentimental-janne såhär en söndagkväll. Om man får vara sån, men det får man ju. Har en betongklump i magen bestående av lite ångest ifrån igårkväll. Fabulösa festkvällen i all sin ära men fasen, jag. måste. stänga. av. mobilen. Borde inte ringt, borde inte skrikit och borde inte låtit en sån liten sketen sak misshandla mig så mycket på insidan. Men fasen man kan ju inte rå för att man typ är 99% hormoner och 1 procent människa såhär pass i livet. Eller att minsta motgång turnar mig into den där ledsna femåringen som tappat bort sin mamma på konsum. Med snor i hela nyllet, röda ögon och hulk-gråten ni vet (fan vad osexig information). Och the conclusion is att det helt enkelt, kort och gott - suger. Så ikväll tänker jag vara en ledsen hest och göra det enda jag är bra på här i livet, äta.