Hahahahah. Har haft ett stadigt girl-talk med isa i någon timme nu, och hahah vi har fan inte kommit fram till något vettigt än. Men grejen är att huuuur fint är det inte att babbla om himmel och universum (eller jord säger man kanske) i sjuhundra år om det är jobbigt någon gång? Det är typ gratis-terapi big time. Och jag menar jag och isa är ganska iskalla annars liksom, vrålar, jämför våra biceps och slåss med pinnar i skogen. Men när det komme till deeep shit som skrapar i själen (eller typ om man missade fem minuter av sitt favoritprogram på teven) så kan man ju bara ringa och böla en kvart och så vare bra sen. Så himla gött!