Cut out all the ropes and let me fall.
Bara jag som känner just nu att vädret utanför är så nasty som det bara går att bli? Slask..
Hursomhelst, kom hem för ett tag sen. Blev en visit på McDonald's efter en lång sovmorgon today. Tjejerna skulle vidare och jobba efter det och jag skulle hem till mig.
Är skapligt sliten och planerar att spendera kvällen på lite serious qualitytime med mig själv. Ingen annan hemma i huset så kan dansa fuldans all night long och gå runt naken om det är så. Har dock lika mycket energi som en sten så kvällen lär antagligen inte bli mer produktiv än lite soffhäng, en och annan kopp kaffe och lite nudlar på det. Way to go.
Igårkvällen slutade helt okej och jag somnade dödstrött efter en evighets prat om life och allt däremellan.
Halvfyra på morgonen och i state of mind a la övertrötta kom vi fram till att the main reason till att majoriteten av alla 94'or och närliggande generationer är helt fucked up i huvudet beror på att vi såg på Cartoon Network när vi var små. Jag menar det.
Courage the cowardly dog, I R Baboon, Powepuffpinglorna och Ed, Ed & Eddy. Och deffinitivt cow och Chicken. Hur segt var det inte att man aldrig fick se mer än föräldrarnas ben i den serien? Eller att föräldrarna faktiskt var real humans och deras barn var en ko och en kyckling? It made perfect sense back then men nu börjar man ju undra. Framförallt undra på hur man typ tio år senare fortfarande kan sjunga alla intron, veta vad alla i serierna heter och minnas de flesta avsnitten. Did someone said brainwash?
Tacka vet jag dagens program, alla är aspedagogiska och jätteförberedande för the real life. Kidzen kommer ju växa upp och bli Einsteins allihopa.. Vi däremot hade typ mumin liksom, som skulle vara bra. Och det kunde jag inte ens se utan att grina för att jag var rädd för det där monstret bakom berget. Creep. Är fortfarande rädd.
Ja ni ser ju, vilken jävla nivå man hamnat på. Skönt att till slut fått veta varför man är som man är. Ehe.. Laterr
Du missade dexters labratorium :(