Life is better when you decide you don't care.
Hello again. Vaknade pretty late today och tog det lungt hela morgonen hos Isa.
Drog mig lite för att åka hem och behöva skrämma alla stackare på bussen med mitt face. Skämt åsido, men ni fattar grejen.
Såg ut som stryk när jag vaknade, gårdagens smink, roadkill i håret once again och ville helst rulla in under en sten och dö lite.
Men äsch, drack en kopp kaffe. Eller femton.. Packade picket, tog tag i livet och gick till bussen ändå.
Har tagit osocial till nya höjder idag. Nog för att min mobil redan fungerat till och från i och med kaffeincidenten, men nu är den helt död.
Stängde av den igår efter diverse samtal jag inte ville ha och jag planerar inte att sätta på den igen. Ever.
Sitter på off på alla chattar och orkar inte med människor. Är arg, frustrerad, eller typ asförbannad. Vilket som.
Vill helst gå och banka skiten ur lite folk. Hehehe. Varför låter det inte skräckinjagande när jag säger det?
Jag menar ärligt, "Jag ska slå sönder dig din fjant" och ingen blir rädd. Inte ens min lillasyster. It sucks.
Det är vid sånna här tillfällen man önskar att man vägde tvåhundra kilo muskler eller kände maffian. Då jävlar.
Jag ska göra kaos med dig.