Hola fellas. Trillade hem för ett tag sen från staden och nu landade jag precis i sängen. Åkte in och fikade med lite folk på café 60, vintermys sådäR. Hemresan dödade mig dock för fasen vad kallt det är ute nowadays. November sure, men vad hände? Jag menar vi snackar nya istiden liksom. Solen slockande. Tack vare elementen på bussen slapp jag frysa ihjäl iallfall. Måste tacka SL för att de räddade mitt liv. Anyways, säger det once again vänner, Satan vad bra Svart, vitt och allt däremellan är. Adams-rays text är typ som medicin för allt som är broken. Ba. Borde nog sova strax men om jag går och lägger mig nu så kommer det faktumet att det är söndag bli verkligt så fort jag vaknar imorgon. Och det dödar min soul lite. Hade gärna skjutit upp sista dagen på lovet, plugget och ångHESTEN med en sisådär fem år om det varit möjligt. Too bad att det inte är det. Borde orka. Krigare i grunden ni vet. Men allting i den här staden äter upp mig. Suck. Jag är precis som alla andra. Blundar. Och det är du, och ni med. Precis som dom, precis som oss. Vi bara blundar.