20-årsfirande och bakisdöden precis som det ska va

Här vär dät fäst

Ja vissa söndagar vaknar man helt enkelt inte i skick. Som denna. Krälade ur sängen vid 10 och grät pga uttorkad. En är helt enkelt inte i tillstånd att bete sig som människa efter lång natt på andra sidan stan och diverse vinglas inblandade. Men kul hade vi. Den trogna skaran arbetskollegor som heller aldrig missar en lördagsutgång dök också upp i vanlig ordning och så vi vallfärdade till Fasching. Möcke trevligt.
 
Idag var givetvis inte lika trevlig och den kollektiva bakisångesten på jobbet slog nog värre än vanligt när allting helt kaosartat spårade ur. Ni vet när ingenting fungerar, allt skiter sig och den enda möjliga utvägen bara är att krypa ihop till en boll och rulla in ett hörn. Precis så. Fick inte rast på en mindre evighet och det är så svårt att vara snäll när man på riktigt skulle kunna mörda för att få äta upp den där grillade kycklingen som kunden ska köpa. Slutade nästan med ett mindre raseriutbrott och tårar. Men bara nästan.
 
Nu har jag kommit hem och sitter här och dricker te. Ska väl ta mitt ansvar som människa och duscha och skrapa bort sminket. Någon måtta måste det väl va liksom. Kram på er

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback